När det var dags att jobba med vårblommor i åk 1 så bestämde vi oss för att vi skulle låta eleverna jobba tillsammans i expert- och hemgrupper. Det är ett sätt att skapa så kallade informationsklyftor där eleverna sitter inne med olika delar av informationen. Eleverna kan enbart lösa hela uppgiften genom att delge varandra sin information. Olika grupper blir "experter" på sitt område och sedan delar de med sig av den informationen till andra elever som är "experter" på andra områden. Arbetet i expert- och hemgrupper kräver att alla elever tar sitt ansvar annars får inte de andra i gruppen i slutändan den information som behövs. Det är viktigt att eleverna redan tidigt skolas in i att jobba tillsammans i grupparbeten, men det gäller att skapa uppgifter som kräver att var och en av eleverna tar sitt ansvar i gruppen, vilket inte alltid är helt enkelt. Att arbeta i expert- och hemgrupper kan bidra till att alla elever blir mer aktiva och engagerade. Det är viktigt att man redan tidigt gör klart syftet med grupparbetet så att eleverna vet vad det ska resultera i. I det här fallet skulle de träna på att muntligt berätta om sin blomma för andra klasskamrater i en mindre grupp. Forskning visar att det språkliga utflödet som eleverna själva producerar är av avgörande betydelse för språkutvecklingen. Därför är det viktigt att vi lärare skapar många tillfällen till interaktion där eleverna får träna på att uttrycka sig muntligt.
Vi lärare hade förberett en faktatext som eleverna skulle läsa och en sexfältare där de skulle fylla i fakta om sin blomma vartefter de läste och fann information. Innan eleverna fick börja arbeta i sina grupper modellerade vi lärare arbetet utifrån en annan vårblomma, krokus. Vi tittade på texten och bilderna för att försöka få en förförståelse för vad texten skulle handla om. Vi läste texten tillsammans, tänkte högt om innehållet och ords betydelser. Hur kunde vi lista ut vad det där ordet betydde? Vi letade ledtrådar i texten och tittade på bilderna för att försöka förstå det vi läste. Eftersom eleverna är vana att jobba med sexfältare sedan tidigare så var det bara rubrikerna som var delvis nya. Vi studerade därför rubrikerna tillsammans så att alla förstod vad de skulle ta reda på om blomman: Klassificering, utseende, förekomst, livscykel, förökning och övrigt. Därefter fyllde vi gemensamt i sexfältaren utifrån det som vi nyss läst i texten om krokusen.
Vi fortsatte arbetet med att dela in eleverna i expertgrupper där deras uppgift blev att ta reda på så mycket som möjligt om "sin" blomma, d v s bli experter på en blomma. Vi lärare hade delat in eleverna i tre-grupper och tilldelat dem olika blommor - vitsippa, blåsippa och tussilago. Första arbetspasset i sina grupper fick eleverna faktatexten och deras första uppgift blev att läsa igenom texten tillsammans och markera obekanta ord eller om det fanns något annat som de inte förstod. De jobbade alltså aktivt med läsning och läsförståelse på det sättet som vi tidigare gjort tillsammans med krokusen. De ord och begrepp som de inte förstod hjälptes vi åt med att slå upp på ipaden. Detta ledde till intressanta diskussioner om hur man tar reda på betydelsen av ord och att ett ord kan betyda flera olika saker. Ett exempel många fastnade på var att blåsippan hade "flikiga blad". Det visade sig att "flik" kunde betyda olika saker i olika sammanhang. En dator kan ha flera flikar öppna, flikar i en pärm, en flikig frisyr.... men inget som hade med våra blad att göra! Det var först när vi sökte på bilder som vi kunde se hur flikiga blad såg ut och vad som menades med det. Här fick vi alltså "gratis" diskussioner om sökord, ords betydelser samt källkritik - hur vet vi att det vi får upp på ipaden är sant? Det blev en oväntad sidoeffekt av arbetet som vi fick följa upp i klassrummen sen, det gäller ju att fånga alla tillfällen!
Nästa gång var det dags att börja jobba aktivt med innehållet, d v s fylla i sexfältaren med hjälp av faktatexten. Det blev bra diskussioner i grupperna om textens innehåll och var i sexfältaren olika fakta skulle placeras. Vilka meningar i texten beskrev blommans utseende? Var växer blomman? Hur förökar den sig? Vad kan vi berätta mer om blomman? ... etc... Alla i gruppen visste syftet med arbetet, d v s att man med hjälp av sexfältaren skulle kunna berätta om sin blomma för de andra i hemgruppen. Därför var alla elever aktiva för att kunna klara den uppgiften på egen hand. När arbetet var klart och sexfältaren färdig så fick man inom gruppen träna på att muntligt berätta för varandra med hjälp av sexfältaren.
När alla kände sig klara och förberedda så var det dags för eleverna att jobba i nya konstellationer - hemgrupper. Vi lärare hade delat in eleverna så att alla i de nya hemgrupperna hade olika blommor att berätta om. Vi hade alltså i hemgrupperna en elev som var expert på vitsippan, en elev som var expert på blåsippan och en elev som var expert på tussilago. Av praktiska skäl blev det vissa grupper som det blev fyra elever i men då fick de som var expert på samma blomma ändå redovisa en varsin gång. Man kan ju då med fördel tänka på gruppindelningen så att elever som känner sig lite osäkra kan få draghjälp av en kompis som berättat om samma blomma. Med hjälp av enbart sexfältaren skulle alltså eleverna berätta för sina kamrater vad de fått veta om sin blomma. Här kan man också fundera över vilken typ av stöttning olika elever behöver för att klara av uppgiften. De elever som är nya i svenska språket, har någon typ av språkstörning eller andra svårigheter kan behöva mera stöttning än andra. Till exempel så kanske de behöver skriva hela meningar istället för enbart stödord i sina sexfältare så att de får stöd i hur de kan uttrycka sig. Man kan också som lärare behöva stötta någon elev vid redovisningen genom att uppmuntra och ställa frågor för att eleven ska kunna genomföra uppgiften. Det är viktigt att alla får lyckas och att redovisningen blir en positiv upplevelse!
Man kan också utveckla den här övningen genom att låta de andra deltagarna i hemgruppen anteckna under tiden en av dem redovisar, t ex i en sexfältare där alla de aktuella blommorna finns med i en översikt. (Se exempel i tidigare blogginlägg om Vinterfåglar i Cirkelmodellen, fas 1 och 2). Det resulterar alltså i att eleverna ska ha egna anteckningar från de andras redogörelser, t ex för att kunna använda i en skriftlig redogörelse om det man lärt sig om alla blommor, både sin egen och kamraternas. Dels får man genom detta arbetssätt ett mer aktivt lyssnande men också ökar ansvarstagandet för att man ska kunna delge de andra den information de förväntar sig få, samt för att själv kunna lösa uppgiften - att skriva en redogörelse om alla blommor. Detta moment hoppade vi dock över denna gång eftersom det var första gången våra åk 1:or jobbade med expert- och hemgrupper. Om man vill läsa mer om detta så finns det bra beskrivet av Pauline Gibbons i Stärk språket stärk lärandet eller i Anna Kayas Att undervisa nyanlända. (Vilket för övrigt är en fantastisk bok som alla lärare borde läsa!)
Istället gjorde vi en sammanfattning tillsammans i våra klassrum efter redovisningarna:
- Vad har vi lärt oss?
- Utvärdering av arbetssättet: Hur var det att jobba i hem-och expertgrupper?
Elevernas egna utvärdering av arbetssättet:
- Det var kul att få jobba med kompisar
- Man lär sig av varandra
- Man lär sig lyssna på varandra
Ett bättre kvitto på att det var ett lyckat arbetssätt kan man väl inte få? Aktiva, engagerade och ansvarstagande elever som lyssnar på varandra i lärande samtal!
