Ett år med "Läsa Äger!"

Nu är det snart dags att summera ytterligare ett läsår. Ett annorlunda år för många, inte minst i skolans värld. Skolans elever och personal har fått jobba på, business as usual, trots en pågående pandemi. Att skolan är en samhällsviktig funktion står väl mera klart än någonsin efter denna prövning! Många har fått slita extra hårt för att hålla verksamheten igång trots en utsatt situation och smitta - ni är riktiga hjältar!

Att bedriva någon slags utvecklingsarbete har också varit en utmaning i dessa tider. Höstens planerade utvecklingsarbete drog dock igång enligt plan med digitala träffar i våra ämnesgrupper och uppstart av vårt läsprojekt Läsa Äger! som ni kan läsa mer om i tidigare inlägg i bloggen. Vårens arbete skulle vikas åt implementering av de ändrade kursplanerna, men då man beslutade att skjuta på dessa så fick istället lärarna mer tid att planera sin undervisning utifrån rådande situation.

Vi har istället försökt att hålla igång det läsfrämjande arbetet under våren genom att serva med tips på läsaktiviteter som vi lagt ut varje vecka i vår Teams-kanal. Där har också våra barnbibliotekarier lagt ut digitala boktips med olika teman som lärare och elever har kunnat ta del av. Tack och lov för digitala lösningar! Arbetet med "Läspiloter" har också rullat på där alla F-6-skolor fått boknyheter från biblioteket som elever har fått läsa och recensera. Detta har resulterat i en utställning på biblioteket där man kunnat ta del av alla fina recensioner!

Så efter ett brokigt läsår har vi försökt att ändå samla ihop lite lärandeerfarenheter genom att träffa  arbetslagen (självklart digitalt!) för att höra vad de tar med sig från vårt läsprojekt i sitt fortsatta arbete. Här kommer en sammanfattning med viktiga erfarenheter:

• Avsätt tid för läsning - på de skolor där man avsatt tid för elevernas egna läsning på schemat har man sett en effekt på elevernas läsintresse och läsförmåga, främst vad gäller uthållighet, att kunna läsa en längre stund och läsa klart en bok. De flesta ämnen har fått bidra med tid till detta då man resonerat som så att eftersom läsförmågan är viktig för alla ämnen så blir det en win-win-situation om eleverna blir duktiga läsare! Dessutom har man sett andra effekter av att t ex börja dagen med tyst läsning då det har gett en lugn och fin start på dagen. Man kan också välja att starta dagen med högläsning, oavsett ämne på schemat, där man plockar in texter som hör till det aktuella arbetsområdet. 

• Ha tålamod - att ändra på vanor tar tid och att få ovana läsare att bli läsare som vill läsa på egen hand är ingen quick fix, ge inte upp!

• All läsning räknas - eleverna måste inte läsa skönlitteratur utan det kan lika gärna vara faktaböcker, serier, ljudböcker eller digitala texter. Variera läsningen i skolan så att den innefattar både egen läsning, parläsning, bokcirklar och gemensamma läsupplevelser genom högläsning eller att lyssna på inspelade berättelser, t ex Sveriges radios Drama för unga, som många elever verkar gilla. Låt eleverna möta olika genrer genom att t ex ordna bokcafé där eleverna får provläsa olika genrer.

• Var en läsande förebild - flera lärare upplever att när de själva visar och berättar om vad de själva läser så skapar det intresse och uppmuntrar eleverna att göra detsamma.

• Avgränsa läsprojekt tidsmässigt för bästa effekt - ibland kan eleverna bli uttråkade om de möter samma koncept hela tiden i undervisningen vilket några av lärarna hade erfarenheter av. Då kan det vara en bra idé att istället köra perioder med mer fokus på läsning, t ex att starta upp efter ett långt sommarlov för att få igång läsningen igen, eller varför inte inför ett sommarlov för att få eleverna sugna på att fortsätta läsa under sommaren. Läs mer om exempel på ett sådant koncept i Maria Björsells blogg Släpp läsande elever på sommarlov och Läslovers för mer inspiration och idéer.

• Viktigt med ett bra, varierande utbud - många lärare upplever att en av de största utmaningarna är att hitta en bok som passar alla, speciellt de elever som fortfarande har ett motstånd inför läsningen. Att hitta en bok på rätt nivå som intresserar eleverna kräver att det finns ett stort och varierat utbud av böcker. På många skolor är skolbiblioteken eftersatta och utbudet är både begränsat och föråldrat. Därför provade flera lärare att testa digitala lästjänster under en gratisperiod och deras erfarenheter var att det framförallt tilltalade de elever som annars inte läser av egen vilja. Det stora utbudet gjorde att alla hittade något som intresserade dem och möjligheten att både lyssna och läsa samtidigt stöttade framförallt de lässvaga eleverna som växte av att kunna läsa en lite mer utmanande bok. 

• Värdefullt med en gemensam tips- och idébank - under året har vi samlat tips och idéer som nu finns tillgängliga i en gemensam mapp för läsaktiviteter, något man som lärare sällan hinner hålla sig uppdaterad med på egen hand annars.

• Samarbeta med vårdnadshavarna - studier visar att det krävs minst 5000 timmars träning för att bli en bra läsare. Det innebär att tiden i skolan inte räcker till utan vi måste ha med vårdnadshavarna på läståget för att vi ska kunna hjälpas åt i skolan och hemma. Många lärare upplevde att det var lättare att nå ut till vårdnadshavarna när vi hade gemensamma utskick i kommunen om läsningens betydelse och hur man som förälder kan stötta sina barns läsutveckling. Precis som med den fysiska kondisen så är läskondisen också en färskvara och vi måste hjälpas åt för att eleverna inte ska tappa för mycket läsförmåga under de långa loven. Inför sommaren satsade vi därför på ett gemensamt utskick till vårdnadshavarna för att minska lästappet under sommarlovet. Vi samarbetade också med biblioteket och delade ut en folder om bibliotekets läsutmaning "Läsjakten" tillsammans med ett sommarlovsbingo som eleverna fick med sig hem.

Sist men inte minst - glöm inte den viktiga "lustläsningen"! Vi lärare har blivit mycket mer medvetna om vikten av att arbeta med olika läsaktiviteter och lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga vilket är viktigt och bra, men ibland måste det också finnas stunder för ostörda och kravlösa läsupplevelser!

I våra samtal med arbetslagen föddes också många nya idéer att prova inför det fortsatta arbetet. Eftersom vi har målsättningen att stärka elevernas läsförmåga skulle man t ex kunna använda "Elevens val"-tiden (som lever kvar ett år till) för att arbeta läsfrämjande, eller kanske dela upp den tiden under veckan för att på så sätt hitta mer tid för läsning. Många lärare arbetar med "Grej of the day" och har tankar på att införa "Book of the week" med ett liknade upplägg. Man kan också planera in "temadagar" som infaller under året redan vid terminsstart så att alla vet att då behöver man ha med det i sin planering från början, t ex Barnboksveckan, Världsbokdagen etc... Så kreativa idéer fattas inte!

Detta var några av de erfarenheter som vi tar med oss i vårt fortsatta arbete, för vi är ju fortfarande inte i mål! Det är en fortsatt utmaning att nå de elever som inte har något läsintresse och vi måste fortsätta fundera över hur vi får alla elever att lyckas i skolan! Vi måste hjälpas åt där alla tar ansvar och ett gemensamt krafttag för att stärka elevernas läsförmåga. Det är inget man ska kunna välja bort eller bara välja att göra en vecka per år som ett "jippo", då det enbart ger tillfälliga effekter. Det som blivit tydligt i våra samtal med lärarna är att det är det långsiktiga arbetet som ger långvariga effekter!  

För vår del har den här terminen (tyvärr) inneburit mycket skrivbordsarbete, men inget ont som inte har något gott med sig! Nu har det funnits mer tid för det viktiga analysarbetet för att identifiera nya utvecklingsområden. Det har även funnits utrymme för att se över rutiner och riktlinjer i arbetet med att få till en mer likvärdig skola. Så vad händer framöver? 

I min roll som språk-, läs- och skrivutvecklare har jag under våren fått i uppdrag att skriva en kommungemensam läsplan för grundskolan. I NCS utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare betonade man starkt vikten av att olika utvecklingsarbeten ska komma ur ett verkligt behov som är tydligt förankrat hos lärarna för att skapa engagemang och förståelse för uppdraget. Därför kommer vi ägna en hel del tid i uppstarten av nästa läsår för att förstå de bakomliggande faktorerna för behovet av en gemensam läsplan i kommunens grundskolor och vikten av att vi alla tillsammans arbetar med att utveckla elevernas läsförmåga och läslust. 

Tillsammans med specialpedagogerna har också en handlingsplan utformats i ett försök att skapa likvärdiga rutiner för planering, genomförande och analyser kring Skolverkets obligatoriska kartläggnings- och bedömningsstöd kopplat till läsa-, skriva-, räknagarantin i F - 3. 

Även rutiner och riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk har tagits fram under året som gått. Inledningsvis skickades en Forms-enkät ut till de lärare som undervisar i sva i kommunens grundskolor med frågor om bl a behörighet, undervisningsformer, bedömningsunderlag, kompetensutvecklingsbehov och upplevda utmaningar. Av svaren kunde vi sedan identifiera olika utvecklingsbehov, bl a behovet av att skapa rutiner och riktlinjer för att göra sva-undervisningen mer likvärdig i kommunen och säkerställa att eleverna får den undervisning de har rätt till. TACK till Anna Kaya för ditt värdefulla bidrag med boken Svenska som andraspråk - för vilka och hur kan undervisningen organiseras? och att du så frikostigt bjuder på exempel på hur ni gjort i Sollentuna kommun! De har varit till stor hjälp för att komma igång och en bra grund att utgå från i arbetet med att utforma egna rutiner och riktlinjer som passar vår kommun. 

Nu väntar alltså implementeringsarbete och att pröva våra nya dokument i verksamheten. 

Men innan dess - SOMMARLOV!

Önskar er alla en riktigt skön sommar!!!

Läslust, läsinspiratörer och läspiloter!

Nu är det Barnboksveckan och vårt läsprojekt är i full gång ute på skolorna! Dagar fyllda med mysiga lässtunder, boktips, tipspromenader om barnböcker, sagostunder, författarporträtt och en massa läs- och skrivaktiviteter! Skolorna har dekorerats med fina affischer om läsning, bokskåp, vimplar, "bokhyllor" som ska fyllas med bokryggar på lästa böcker och så "Läsa Äger!"-loggan, förstås. Härligt! 

Under veckan har vi också tagit hjälp av olika "läsinspiratörer" som i korta filmklipp berättat om varför de gillar att läsa och gett lite boktips. Vi vill med det visa våra elever att läsa inte är något som alltid är kopplat till prestation och som man bara gör i skolan för att man "måste" utan att man också kan läsa för nöjes skull, för att koppla av, för att få spänning, lära sig nya saker och få ett bra ordförråd som man har nytta av senare i livet. Flera av våra läsinspiratörer förmedlade att böcker är ett bra sällskap, t ex genom att lyssna på en ljudbok samtidigt som man jobbar i skogsmaskinen eller under långa bussresor på väg till match i livet som hockeyproffs. Här kan ni lyssna på vad Sebastian Eriksson, hockeyspelare i Färjestads BK, säger till våra elever om läsning: 

Här kan ni höra Paula Viklund, gymnasielärare på Södra Viken, ge ett mysigt boktips: 

Vi vet att motivation är en viktig faktor för att eleverna ska läsa på egen hand och då är det viktigt att vi alla vuxna runt barn och unga är läsande förebilder. Våra läsinspiratörer var en del i det arbetet, men här måste vi ta ett gemensamt ansvar och hjälpas åt för att inspirera våra elever till läslust. I projektet trycker vi på att alla lärare på skolan ska vara läsande förebilder, oavsett om man är svensklärare eller undervisar i andra ämnen såsom matematik, idrott eller slöjd. Vi måste också samarbeta mer med vårdnadshavarna, forskning visar att man behöver minst 5 000 timmars läsning för att bli en god läsare. Precis som med idrott eller annat som man vill bli duktig på så krävs det träning, man behöver bygga "läsmuskler" och "läskondis." Då räcker tiden i skolan inte till, utan vi måste hjälpas åt!

Därför smygstartade vi faktiskt läsprojektet lite innan Barnboksveckan genom att informera våra vårdnadshavare där vi skickade hem en fin folder om läsprojektet och berättade om läsningens betydelse för språkutvecklingen. Vi skrev också om hur viktigt det är att vi alla hjälps åt att vara läsande förebilder genom att läsa tillsammans med barnen, få gemensamma läsupplevelser och väcka barnens intresse för att vilja läsa på egen hand. Vi skickade också hem ett filmklipp från Biblioteken i Göteborg Vet du om att du kan förändra ditt barns liv? som visar hur viktig läsningen är för ordförrådet. Vi uppmuntrade också vårdnadshavare och elever att delta i Sunne biblioteks läslovsutmaning - och vilket gensvar vi fick! 155 barn deltog i läslovsutmaningen och tillsammans hade de läst 535 böcker under lovet, helt fantastiskt! Så vi hade många lässugna elever inför Barnboksveckan! 

Barnboksveckan och bibliotekets Läslovsutmaning har varit en lyckad och härlig start på vårt läsprojekt, "Läsa Äger!". Men vi kommer inte så långt och förändrar inga resultat om inte arbetet sträcker sig över en längre tid. Därför fortsätter vårt arbete med att stärka läsförmågan och väcka läslust ute på skolorna  tillsammans med vårdnadshavare och biblioteket. Just nu väntar vi med spänning på de första digitala bokrecensionerna från våra första "Läspiloter." Varje skola får boknyheter från biblioteket som elever ska läsa och recensera, som de sedan delar med sig av digitalt för att elever på andra skolor ska få ta del av deras boktips och bli sugna på att läsa!

Tack till alla läsinspiratörer och alla ni andra som bidrar för att tillsammans lyfta läsningen i Sunne - bra jobbat alla vårdnadshavare, lärare och elever! Nu fortsätter vi!!! 📚 Läsa Äger!

Läsa Äger!

Inför varje nytt läsår försöker vi att identifiera nya utvecklingsmål i vårt arbete för en likvärdig skola. I våras satte vi oss ned för att analysera resultaten på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för kommunens grundskolor. Där kunde vi utläsa att även om resultaten generellt börjat vända uppåt så fanns det fortfarande utrymme för ett förbättringsarbete framförallt vad gäller elevernas läsförståelse. Vi kunde också se att det var stora skillnader mellan olika elevgrupper samt mellan pojkar och flickor. Här kunde vi alltså identifiera ett tydligt utvecklingsområde där vi också skulle kunna dra nytta av våra lärdomar och erfarenheter av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att förbättra vårt kompensatoriska arbete. Men det kanske inte skulle vara tillräckligt? Vi vet ju dessutom genom olika rapporter att barn och ungdomars läsintresse sjunker och att deras läsaktiviteter ser annorlunda ut idag då de i större utsträckning tar del av digitala texter, t ex genom sociala medier. Hur väcker man läslusten hos elever? Och på vilket sätt ställer digitala texter och verktyg nya krav på vår undervisning? Kan vi använda de digitala verktygen som en hävstång för att öka elevernas läsintresse?

Vi bestämde oss för att försöka ta ett samlat grepp på alla de här stora frågorna tillsammans med vår kollega i Likvärdig skola som arbetar som genuspedagog. Vi kopplade också in våra IT-pedagoger och bjöd in folkbibliotekets barnbibliotekarier till ett möte. Tillsammans började vi spåna kring ett upplägg med aktiviteter där vi med hjälp av våra olika kompetenser kunde lägga grunden till ett läsprojekt för alla kommunens F-6-skolor för att främja läslust, använda digitala verktyg i läsundervisningen samt arbeta med läsaktiviteter i skolans alla ämnen ur ett jämställdhetsperspektiv. För att synliggöra arbetet så har projektet också fått en egen logga, skapad av vår bildlärare Linda Åslund Lindvall. Visst är den snygg!

Alla vet att läsförmågan har en stor inverkan på kunskapsutvecklingen i alla ämnen och att det därmed är alla lärares ansvar att stötta eleverna i att utveckla läsförmågan. Vi vet också att för att bli en god läsare så kanske det inte räcker med en god läsundervisning i skolan, man måste också ha ett eget läsintresse och helst läsa mycket hemma. Därför måste vi hjälpas åt och förutom ett medvetet läsutvecklingsarbete i skolan också involvera fritids och vårdnadshavare i detta viktiga arbete. Att förstå och göra sig förstådd är en förutsättning för demokratin, för att kunna vara delaktig i ett samhälle och göra sin röst hörd så behöver man en god läsförmåga. Här har vi alla ett viktigt uppdrag att göra våra barn och elever till framtida läsare! Jag lånar några ord av Anne-Marie Körling ur hennes bok Textsamtal & bildpromenader:

"Att inte kunna läsa och inte förstå drabbar eleven både i skolan och som människa i samhället. Det handlar inte enbart om de kortsiktiga nationella målen som säger att alla elever ska gå ut skolan med goda kunskaper i svenska språket och kunna använda det i tal och skrift, utan om livet och förutsättningarna att leva och verka i en demokrati. Textsamtal behöver bli ett obligatoriskt innehåll i all undervisning oberoende av ämne." (s 19)

På höstens första studiedag i slutet av september hade vi så äntligen kick-off för läsprojektet! Alla lärare fick förklarat mål, syfte och bakgrund till projektet och vår genuspedagog gav oss olika perspektiv på pojkars och flickors läsning. Skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga och läsintresse växer där flickornas resultat och utbildningsmöjligheter ökar medan pojkarnas minskar. Vad kan det få för konsekvenser och hur behöver vi arbeta för att motverka detta? Hur får vi med pojkarna på tåget? Det var några av de viktiga frågeställningar vi fick med oss att fundera över i vårt fortsatta arbete. 

Vi tog också lite omtag från SKUA och repeterade vikten av att arbeta med läsförståelsestrategier och andra aktiviteter före, under och efter läsning som kan hjälpa eleverna att komma över språkliga och kulturella hinder och skapa broar för att lättare komma in i olika texter. Eller - som Anne-Marie Körling skriver: "Att göra texten tillgänglig handlar om att sänka trösklarna till den." 

Flerspråkiga elever är en väldigt heterogen grupp med olika förutsättningar och behov, men de är som grupp de elever som vi ser att vi behöver bli bättre på att stötta i vår undervisning. De behöver få tillgång till många olika förståelsestrategier för att utveckla både språket, läsförmågan och kunskaper parallellt. De behöver också få möjligheter att använda alla sina språkliga resurser i detta arbete. Därför ägnade vi tid åt att prata om hur vi kan stötta de här eleverna lite extra just i läsutvecklingsarbetet. Förutom att arbeta med förståelsestrategier som alla elever har nytta av så kan det handla om att lägga ner mer tid på att arbeta med förförståelsen, t ex genom att få möjligheter att lyssna på texten innan läsning, både på svenska och modersmålet om det är möjligt. Det kan också göra stor skillnad att få centrala ord och begrepp översatta och förklarade på modersmålet. Om man inte har tillgång till studiehandledare som kan vara delaktiga i detta arbete så finns det många digitala resurser som kan vara till hjälp. I vår kommun använder vi Inläsningstjänst där det finns inlästa läromedel, lättlästa böcker, filmer och guider på olika språk. Många elever har ju behov och hjälp av att kunna lyssna på inlästa texter, inte bara de som är flerspråkiga! Inläsningstjänst har också en tjänst som heter Begreppa med t ex korta filmer som förklarar viktiga begrepp inom olika ämnesområden. Sedan har vi också Pedagog Värmlands Skolord med såväl vardagsord som ämnesord på olika språk. De flesta finns med bildstöd och går att lyssna på, en riktigt bra resurs!

Det är också viktigt att det finns skönlitteratur tillgängligt på flera språk. Ofta kan folkbiblioteken erbjuda bokpaket med "tvillingböcker"  d v s böcker som finns på både svenska och andra språk. Vissa bokförlag, t ex Nypon förlag, har ett utbud av lättlästa böcker som också finns översatta till andra språk. Världens bibliotek är en webbsida där man kan läsa och lyssna på böcker på olika språk helt gratis.

UR har en serie som heter Sluka svenska som riktar sig till elever med svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Serien baseras på ett urval av skönlitteratur som finns som inspelade ljudberättelser med arbetsmaterial till. Vill du veta mera så kan du läsa om hur jag och min SvA-kollega arbetat med materialet i två tidigare blogginlägg: Att skapa tillgängliga lärmiljöer och Systematiskt förhållningssätt i läsundervisningen.

En annan serie från UR är Vad gör jag nu? Denna serie riktar sig också till elever med svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet och består av ett antal ljudberättelser som avslutas i ett praktiskt eller etiskt dilemma som bjuder in till vidare diskussioner. Ljudberättelserna är anpassade så sett att det är lite långsammare taltempo och många ljudeffekter som bidrar till att stötta förståelsen. 

Barnbibliotekarierna presenterade kort hur de kommer att bidra i detta arbete för att främja läsintresset och sedan påbörjades de viktiga diskussionerna i de olika ämnesgrupperna: Hur kan vi jobba med att utveckla läsförmågan utifrån våra respektive ämnen? Vilka texttyper möter eleverna i mitt ämne? Kan vi plocka in andra typer av texter? Hur tar vi oss an olika texter? Hur inkluderar vi alla elever? Hur kan vi arbeta med planerad stöttning och aktiviteter före, under och efter läsning? Hur kan vi jobba för att skapa motivation, läslust och läsglädje? Hur kan vi jobba normkritiskt och medvetet med förhållningssätt och förväntningar? Ja, frågorna var många och engagemanget stort! Det var nog ingen som lämnade träffen och kände att alla frågor var besvarade, tvärtom. Nu fortsätter diskussionerna ute på skolorna hur man ska synliggöra läsningen och sätta sin egen prägel på detta projekt, men även om det är ett projekt i den meningen att vi under detta läsår sätter extra fokus på läsningen så är det såklart ett långsiktigt arbete för att stärka alla våra elevers läsförmåga och höja resultaten. 

Nu är vi äntligen igång och längtar redan till nästa gemensamma träff, då blir det fokus på textsamtal! Fortsättning följer med lite mer konkreta exempel från vårt arbete, hoppas ni vill följa med på vår resa!

Och glöm inte - Läsa Äger!!!

"Vill du förändra världen - lär ett barn att läsa."

            Anne-Marie Körling 

Digital studiedag

Världen är upp och ner i Corona-pandemins framfart och återigen får vi i skolans värld förhålla oss till det som händer i samhället. Skolstängning eller inte skolstängning, bedriva undervisning som vanligt samtidigt som man ska förbereda sig för att kunna gå över till distansundervisning och se till att elever som är hemma får rätt undervisning. Försöka förhålla sig till allmänna restriktioner och samtidigt bemöta den oro som finns bland både elever, vårdnadshavare och såklart för sin egen del. I skolan är det "business as usual" där pedagogerna försöker stå stadigt i en svajig värld. Många möten ställs in av förklarliga skäl men vi känner ändå ett behov av att mötas. Tur då att det finns alternativ och att vi lever i en digital värld som ger oss de möjligheterna!

För oss var det dags att planera en ny studiedag utifrån de här nya förutsättningarna. Förra studiedagen i början på mars med över 80 lärare på plats och full aktivitet med olika workshops kändes nästan overkligt långt borta, som en annan tid och en annan värld. Den första frågan vi fick ställa oss var om vi skulle ställa in den kommande studiedagen, vem orkar tänka på skolutveckling nu? Det kändes dock inte heller som något bra alternativ, dels eftersom vi är mitt uppe i ett utvecklingsarbete och dels för att det känns viktigt att fortsätta mötas, få prata och kanske orka lyfta blicken över allt det här jobbiga som pågår nu. Att få ett framtidsperspektiv och hjälpas åt att blicka framåt till en förhoppningsvis mer normal tillvaro igen kan faktiskt ge lite extra hopp och energi.
 

Att mötas i storsamling med alla lärare var inget alternativ, däremot började tankarna kretsa kring att ha en helt digital studiedag. Vi har sedan tidigare en bra fungerande plattform i Teams för vårt pågående SKUA-arbete med kanaler för varje ämnesgrupp. Kunde vi utforma en fungerande studiedag med vettigt innehåll utifrån det?
 

Vi började med att titta på innehållet. I våra ämnesgrupper har vi detta läsår haft fokus på elevernas lärande och tillsammans har vi provat att arbeta med Lärandematriser (LM) för att se hur det påverkar elevernas lärande i form av konkretiserade mål och ökad motivation. I den processen har vi kommit fram till att arbeta med respons, vilken typ av respons som påverkar elevernas lärande och hur vi kan använda våra LM i det arbetet. Frågorna som vi ville att lärarna skulle fokusera på var;

• Har du använt lärandematrisen i din undervisning? På vilket sätt? Har du undervisat utifrån kriterierna i matrisen?
• Vad såg du hos eleverna? Ökade deras motivation? Hände det något med deras lärande? Vad sa eleverna?
• Vilken sorts respons använde ni er av? (lärar- själv- och/eller kamratrespons?)
• Utgick responsen från kriterierna i matrisen?
• Tog eleverna till sig av responsen? På vilket sätt?
• Blev responsen framåtriktad? Har eleverna fått möjlighet att bearbeta och träna mer? Har eleverna fått formulera egna målbilder?
• Har du några andra erfarenheter som du vill dela med dig av?

Hur kunde vi få till ett erfarenhetsutbyte och diskussionsmöjligheter kring dessa frågor även om vi inte kunde ses på plats? Vi löste detta genom att ha Teams-möten i våra ämnesgrupper. Med hjälp av våra IT-pedagoger skapade vi mötesrum för de olika ämnesgrupperna och i några grupper fick vi dela in deltagarna i F-klass, åk 1-3 och 4-6 för att få hanterbara gruppstorlekar. Våra IT-pedagoger har kontinuerligt under våren erbjudit undervisning för oss lärare om Teams olika funktioner för att kunna möta ett eventuellt behov av distansundervisning, därför hade de flesta redan bra koll på dessa verktyg. Dessutom skapade IT-pedagogerna en egen support-kanal i Teams med information samt möjlighet att chatta med IT-pedagogerna under hela studiedagen om tekniken skulle krångla. Snacka om bra support och att det helt plötsligt öppnade sig möjligheter att faktiskt genomföra den här studiedagen på ett vettigt sätt!


Vi ville också följa vår ursprungliga plan och komma vidare i utvecklingsarbetet. Därför fick vi utmana oss själva och förbereda en inspelad föreläsning som lärarna kunde streama och ta del av digitalt. Många skratt och sammanbrott blev det innan vi till slut fick ihop ett filmklipp! Lärarna fick även diskussionsfrågor kopplade till föreläsningen som de diskuterade i sina ämnesgrupper. Därmed kom vi också vidare i vårt arbete som vi tänkt och nu med fokus på bedömningsaspekten till nästa träff.


Överraskande lite teknikstrul gjorde att förmiddagen flöt på bra och de som behövde fick support från IT! Några reflektioner från de som var med:
"Ett bra sätt att mötas i dessa tider."
"Vi tycker det har varit en givande förmiddag."
"Vi tycker att det har funkat bra med både ljud och bild."
"Ljudet i videosamtalet var inte det bästa."
"Inga teknikproblem och det blev bra diskussioner. Taggade för en fortsättning!"
"Det fungerade över förväntan." "
"Det var klokt att vara i mindre grupper, då blev det lätt att samtala."
"Även om det är trevligare att träffas på riktigt så fungerar det ju bra och man kanske också blir lite mer effektiv och fokuserad på det man ska diskutera på ett annat sätt."

För de flesta av oss känns det säkert onaturligt att kommunicera via digitala medier och se och höra sig själv i bild, men som det mesta så handlar det oftast om att våga utmana sig själv och skapa nya vanor! Det gäller också att se möjligheter istället för hinder och inte vara rädd för tekniken. Strular det så är det inte hela världen, det mesta går att lösa och allt behöver inte vara perfekt en sådan här dag utan vi lär oss av våra misstag. Vi får helt enkelt bli lite mer som Pippi: "Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert!" Vi är glada att vi vågade utmana oss själva och tro på att det gick att genomföra en studiedag helt digitalt. Nu har vi fått nya erfarenheter denna dag som vi tar med oss i vårt fortsatta arbete, troligtvis blir det här vår mötesvardag en tid framöver. Tack alla som bidrog till att genomföra dagen så bra!


Vi vill samtidigt skicka med er läraren Maria Karaiskos fina uppmaning till de föräldrar som måste ha sina barn hemma från skolan runtom i världen. Kanske hennes kloka ord även kan spilla över på oss som fortfarande har verksamheterna igång; Det viktigaste nu är att finnas där för varandra - resten löser sig!

Ta hand om er! Stay safe ❤❤❤

7. 
   

Workshops och nya verktyg i verktygslådan!

Studiedag brukar ofta innebära fortbildning för oss lärare och idag hade vi en halv dag med SKUA-workshops ledda av våra förstelärare. En workshop är ju ett fantastiskt tillfälle att få prova nya verktyg som man sedan kan använda direkt i sin undervisning - konkret och hands on!

Vår träslöjdslärare Robin visade oss hur praktiskt arbete kan förstärka begrepp i mer teoretiska ämnen och hur man kan arbeta med begrepp i en ny kontext. Här fick man prova på ett konkret exempel genom att skapa ett hus utifrån skrivna instruktioner som innehöll många matematiska ord och begrepp. När man arbetar tillsammans i grupp så blir eleverna resurser för varandra där diskussionerna och tankeprocessen blir viktigast. Aktiviteten bjöd på stort engagemang och kreativitet där alla var fokuserade på sin uppgift och visade tydligt hur praktiskt arbete kan förstärka de teoretiska ämnena. Här kunde man verkligen se nyttan av slöjdämnet och hur samarbete mellan ämnena kan förstärka elevernas förmåga att omsätta teori i praktik.

Kooperativa arbetssätt går ofta hand i hand med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt då de ger många tillfällen till interaktion där eleverna blir resurser för varandra i strukturerade samtalsmodeller. Hos Åsa och Veronica fick man prova olika strukturer och roller där eleverna blir aktiva och delaktiga i sitt lärande; Berätta mera, Sant eller falskt, Hör vi ihop och Inre - yttre - cirkel. För den som vill läsa mer så finns många tips och idéer på nätet, t ex https://kooperativt.com/

Digitala verktyg ger oss också många möjligheter att öka både interaktionen och motivationen i olika lärandesituationer. Med hjälp av Cristin och Fadjer fick vi lära oss mer om Escape room, ett nytt och spännande sätt att låta eleverna tillsammans lösa olika uppgifter i ett slags spelifierat lärande. Eleverna får tänka sig att de är inlåsta i ett rum (analogt eller digitalt) och för att de ska kunna ta sig ut ur rummet måste de lösa olika uppdrag för att få en kod. Koden låser upp dörren till nästa rum och nästa uppdrag etc tills man får den slutgiltiga koden som låser upp rummet - eller kanske en "skatt" i skattkistan? Uppgiftens upplägg gör det möjligt att differentiera undervisningen, fånga alla elevers förmågor och styrkor och skapar ett stort engagemang för att lösa uppgiften tillsammans. Passar att använda i alla ämnen för olika typer av problemlösning eller som repetition av ett arbetsområde! På nätet finns många färdiga Escape room att ta del av, t ex i olika facebookgrupper såsom Escape the classroom-Sweden och Ullis skolsida. För den som ville göra egna så fick man prova att göra ett eget Escape room i OneNote.

Ett annat digitalt verktyg som lärarna fick prova på var Quizlet. Pär och Elisabeth visade hur man kan låta eleverna träna digitalt på ord och begrepp, både enskilt och tillsammans i ett Quizlet Live. Många hann prova att skapa egna begreppsövningar där eleverna får läsa, lyssna och stava olika ord och begrepp eller som gemensam frågesport inom ett arbetsområde i ett Quizlet Live. Genom att dela länken i t ex Teams så kan eleverna enkelt få tillgång till övningarna och varför inte skapa gemensamma mappar i Teams så att alla lärare kan dela med sig av varandras övningar? För den som vill veta mer så kan ni gå in och läsa på Patricia Diaz länk Quizlet - lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans

Att kunna hantera information och vara källkritisk är en viktig förmåga i dagens informationssamhälle. Därför ordnade Gunilla en workshop om kritisk informationshantering där man fick lära sig mer om detta viktiga arbete. På Skolverkets Lärportal finns bl a en modul som handlar om Text i en digital värld - kritisk informationshantering där man kan ta del av hur en mellanstadieklass arbetat med att jämföra en lärobokstext med en sida på Internet (Wikipedia) med hjälp av ett VENN-diagram. Andra tips hur man kan jobba med källkritik finns att hämta på t ex UR Skola, NE (temapaket källkritik), digitalalektioner.se samt serieriundervisningen.se. Vi fick också med oss att det är viktigt att börja tidigt med detta arbete som är relevant i alla ämnen!

Undervisande lärare i matematik i F-3 fick ta del av Räknehändelser där Anita med hjälp av Åsa uppdaterade oss kring vikten av att arbeta med problemlösning och öppna utsagor. Det är ett arbete som bör finnas med under hela lågsstadiet, från förskoleklass till åk 3 och som går att differentiera beroende på hur mycket utmaningar eleven behöver. Många är bekanta med Räknehändelser sedan tidigare fortbildningsinsatser i kommunen, men ibland behöver man uppdatera sig och påminnas, särskilt eftersom man sett att detta är en typ av uppgift som många elever haft svårt med på de nationella proven i åk 3.

Vi hoppas det blir fler tillfällen att erbjuda workshops då det är mycket uppskattat som kompetensutveckling och många vill prova på fler saker än vad som hinns med vid ett tillfälle.

Lärandematriser

Förra året började vi jobba i ämnesgrupper med lärare från kommunens alla F-6-skolor. Fokus då låg på att fördjupa vårt arbete kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) där vi försökte få en röd tråd mellan planering - genomförande - bedömning. Vi upptäckte då att vår största utmaning låg i bedömningsfasen och att vi inte riktigt fick till bra diskussioner kring bedömning. Även utvärderingarna visade att lärarna önskade mer tid för detta arbete i allmänhet och samtal om progression och likvärdig bedömning i synnerhet. Vi försökte då identifiera vad utmaningarna bestod av och tyckte oss se två bärande punkter; För det första så behövde vi bli bättre på att redan i planeringsfasen identifiera och tydliggöra målen med aktiviteten/arbetsområdet. För det andra saknade vi bra verktyg för att diskutera progression och likvärdig bedömning. Hur skulle vi kunna utveckla detta arbete och samtidigt bibehålla fokus på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Våra blickar vändes mot Johan Alm och Lärandematriser. Syftet med Lärandematriser (LM) är främst att stödja undervisning och lärande genom att stötta elevernas lärande, men också genom att utvärdera den egna undervisningen.  De skiljer sig från "vanliga" bedömningsmatriser på så sätt att LM vänder sig till eleverna för att de i förväg ska förstå syftet med undervisningen, till skillnad från bedömningsmatriser som mer är till för att lärare i efterhand ska kunna bedöma eller sätta betyg. I sin bok Lärandematriser - att få eleven att förstå beskriver Johan Alm att många elever känner sig omotiverade eller vilsna i skolan idag, just för att de inte förstår vad de ska lära sig. Målen med undervisningen och kraven de bedöms efter är ofta höljda i dimma. Johan Alm menar att genom att göra målen iakttagbara för eleverna så kan man därigenom också öka deras motivation. Detta gjorde oss nyfikna eftersom just motivationsfaktorn är central för kunskapsinhämtningen. När vi läste vidare upptäckte vi att kollegialt arbete lämpade sig särskilt väl för arbetet med att skapa Lärandematriser då man också får verktyg för att diskutera kunskapsnivåer och progression, precis det vi var ute efter!


En Lärandematris används hela tiden i klassrummet av både lärare och elever:

• Före arbetet identifierar läraren vilka kunskapsmål som är centrala för arbetsområdet. Efter att kunskapskraven har omvandlats till kriterier i form av iakttagbara handlingar - vad eleven ska göra för att visa sina kunskaper, d v s något man ska kunna se eller höra -  ger LM eleverna tydliga och konkreta målbilder av vad de ska kunna när arbetet är klart. Utifrån dem väljer man aktiviteter och metoder för att eleverna ska få träna på dessa förmågor och kunskapskrav.
• Under arbetet är LM utgångspunkten för undervisningen och konkretiserar vad eleven ska kunna i just denna uppgift. Matrisen visar också progressionen, d v s hur eleven kan göra det bättre och bättre. Kriterierna möjliggör också ett effektivt responsarbete, både för läraren, eleven (självbedömning) och elever emellan (kamratrespons).
• Efter arbetet fungerar LM som en bedömningsmatris då den kopplar varje kriterium till ett specifikt kunskapskrav, vilket underlättar bedömningsarbetet för läraren.

Hur skulle vi då kunna koppla ett arbete med Lärandematriser till vårt pågående arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Efter att ha läst Johan Alms böcker om Lärandematriser så fann vi några gemensamma beröringspunkter:

Vikten av att;

• Utgå från elevernas förförståelse och förkunskaper
• Ha tydliga lärandemål
• Höga förväntningar på eleverna 
• Modellera
• Sträva efter hög elevaktivitet
• Sociokulturellt perspektiv på lärande - eleverna blir resurser för varandra (Kamrat och självbedömning)
• Metakognition - vad har jag lärt mig och hur lär jag mig?
• Ta ansvar för sitt eget lärande
• Strategier - lära för livet

Allt sammantaget så handlar det om att öka elevernas möjligheter till lärande! På köpet får vi också diskussioner om metoder - hur ska vi få eleverna att lära sig detta, vad behöver de få träna på och på vilket sätt - och progression, d v s vad som kännetecknar de olika kunskapsnivåerna.


Sagt och gjort, efter att ha förankrat denna idé hos rektorerna så lyfte vi in Lärandematriser som ett verktyg i vårt fortsatta arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Efter att tillsammans ha skaffat oss kunskap om vad LM är, dess syfte och uppbyggnad så påbörjade vi arbetet i ämnesgrupperna med hjälp av våra förstelärare. Höstens arbete fokuserades på att tillsammans med några kollegor i ämnesgruppen skapa en LM för ett arbetsområde i sitt ämne. Målet var att under höstens träffar komma igång med diskussionerna och tillsammans i sin grupp utforma minst en LM. Efter att man "fått ihop" en LM så skulle man också diskutera undervisningens innehåll - vilka metoder och aktiviteter hjälper eleverna att tillägna sig den kunskap och de förmågor de behöver för att nå målen?

På höstens sista ämnesgruppsträff fick lärarna sitta i tvärgrupper med representanter från olika ämnen för att ge respons på varandras LM. Genom att inta ett elevperspektiv fick man värdefulla synpunkter på sina LM som man sedan kunde ta med sig tillbaka till sin egen ämnesgrupp och bearbeta för att förtydliga Lärandematrisen ytterligare, för hur ska eleverna kunna förstå om inte våra kollegor gör det? Tvärgruppsarbetet gav också en värdefull inblick i de andra gruppernas arbete med Lärandematriser eftersom man oftast undervisar i mer än ett ämne.

Efter sista träffen gjorde vi en mentimeterundersökning där lärarna fick göra en kort utvärdering av höstens arbete med LM och så här såg resultatet ut:

Som man kan utläsa av utvärderingen så har höstens arbete med Lärandematriser i ämnesgrupperna upplevts som utmanande men också väldigt utvecklande, användbart och lärorikt - en bra grund att utgå från i det fortsatta arbetet då vi kan se ett stort engagemang från lärarnas sida! Vad har vi mer upptäckt under processen med LM? I början tog diskussionerna lång tid och det var lätt att fastna i formuleringar. Många upptäckte dock snabbt att det blev värdefulla och relevanta diskussioner om de många tolkningsbara kunskapskraven. Genom att börja skapa gemensamma LM började vi alltså prata progression och därmed närma oss likvärdighet i bedömningsarbetet!


Genom att skapa gemensamma Lärandematriser i ämnesgrupperna får vi:

• Träning i att formulera mål och progression som eleverna förstår, ökad insikt om kvalitetsnivåer och kunskapskravens innebörd.
• Kollegiala professionella samtal om undervisning och metoder, t ex språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, kooperativt lärande och digitala verktyg som ökar elevernas möjligheter att lära.

Under våren kommer vi att arbeta vidare med LM i ämnesgrupperna och fördjupa oss i hur man kan använda dem i undervisningen och det viktiga responsarbetet - både med eleverna men också på den egna undervisningen - samt hur man kan använda den i bedömningssyfte. Vi kommer fortsätta arbetet med att skapa fler LM och bygga upp en bank av LM i våra olika ämnen som fler kan ha nytta av. Det långsiktiga målet är att öka elevernas möjligheter till lärande, höja deras motivation och att öka likvärdigheten kring bedömning och progression. Fortsättning följer!

Att hålla i och hålla ut

En viktig framgångsfaktor för skolutveckling är långsiktighet och att kompetensutvecklingsinsatser sträcker sig över en längre tid. Vi är nu inne på vårt fjärde år i arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (med arbetsnamnet SKUA) i Sunne kommun, vilket kanske är ganska unikt? I ett annat blogginlägg kan ni läsa om vårt tidigare SKUA-arbete i F-6; SKUA i Sunne. Detta läsår har jag och min kollega Annelie Björck fått möjlighet att helt ägna oss åt skolutveckling och arbetet med SKUA. Därför har bloggen i år ett lite annorlunda innehåll än tidigare med mer fokus på skolutvecklingsfrågor än undervisning. Undervisningens innehåll och val av metoder är alltid central, men förmågan att reflektera över sin egen undervisning är en minst lika viktig del av lärarprofessionaliteten och utvecklingsarbetet.

Att diskutera sin undervisning tillsammans med andra ämneskollegor är utvecklande.

Ofta vill man se snabba förändringar och resultat när man arbetar med skolutveckling, men vi vet att utvecklingsarbete tar tid, det gäller att arbeta strukturerat och tålmodigt. Man måste också som lärare få tid att "landa" i nya tankar och arbetssätt så att man inte ständigt blir överöst av nya intryck och metoder. Om nya metoder ska bli en naturlig del av undervisningen så måste man få tid att prova, göra om och prova igen. Att språk- läs- och skrivutvecklingen är alla lärares ansvar och viktig för kunskapsutvecklingen i alla skolans ämnen är nog de flesta överens om, men mycket handlar om att skapa nya vanor, annars är det lättare att göra som man alltid gjort. Det räcker inte med att höra hur man "ska" göra, det gäller att göra genom att prova själv och inte bara en gång utan många gånger! Först då kan man börja reflektera över sin egen undervisning och se vilka effekter det ger på elevernas inlärning. Enligt professor Helen Timperley måste lärare hela tiden arbeta aktivt med att utveckla sitt eget lärande där man utvecklar sina metoder, testar och utvärderar hur det påverkar elevernas lärande och utveckling. Genom att fråga sig vilka kunskaper och färdigheter eleverna behöver utveckla fördjupar man sin lärarprofessionalitet och därmed undervisningen. Detta utvecklingsarbete måste organiseras och ledas av skolledare på ett systematiskt sätt menar Timperley.




Källa: Det professionella lärandets inneboende kraft - Helen Timperley

Det gäller också att försöka hitta gemensamma beröringspunkter i olika insatser. Många projekt knackar på dörren i skolans värld och det är allt fler inslag som ska rymmas inom ramen för undervisningen. Därför har vi försökt länka språk- och kunskapsutvecklande undervisning med t ex digitalisering och bedömning så att vi får en helhet istället för att köra parallella spår. En ökad medvetenhet redan i planeringsfasen om hur man kan använda olika verktyg i undervisningen för att kunna möta elevernas behov underlättar arbetet för oss lärare att skapa tillgängliga lärmiljöer. Allt handlar ju om att öka elevernas möjligheter till lärande.


Att ständigt utvärdera och fånga upp de deltagande lärarnas tankar är ett annat viktigt inslag för att få syn på var vi befinner oss i processen. Efter förra läsårets SKUA-arbete gjorde vi en utvärdering på både skol- och individnivå; Vad är ditt nästa steg i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Vad är din skolas nästa steg? I många utvärderingar framkom det att man önskar mer tid för pedagogiska diskussioner på skolenheterna och i arbetslagen, ofta fylls de gemensamma mötena med praktiska frågor som måste lösas. Vårt jobb som SKUA-handledare i år består därför till viss del i att besöka kommunens olika F-6-skolor och utifrån just deras utvecklingsbehov se hur vi kan möta de önskemål som framkommit i utvärderingarna, bl a genom att hitta gemensam tid och ramar för pedagogiska diskussioner. Även vi lärare befinner oss i olika utvecklingszoner ibland och på våra träffar utgår vi från Marianis fyrfältare för att få syn på i vilken utvecklingszon vi befinner oss i just nu, anledningar till det och vad som skulle krävas för att komma vidare. Utvecklingsarbete kan vara krävande och man behöver också som lärare få vila i komfortzonen ibland, man behöver inte göra om och göra nytt hela tiden utan utveckla det man redan gör bra.


Men inspiration är alltid värdefullt! Därför anordnade våra förstelärare och IT-pedagoger olika workshops utifrån ett SKUA- och digitaliseringsperspektiv sista studiedagen innan höstlovet. Resultatet blev ett smörgåsbord av aktiviteter med allt från interaktionsövningar, kooperativa arbetssätt, läs- och skrivaktiviteter, rörelseglädje, Brainbreaks, hur man arbetar med skönlitteratur samt ord och begrepp i olika ämnen, digitala verktyg som ökar elevaktiviteten och inlärningen såsom Plickers och Quizlet, men också digitala plattformar som kan underlätta planeringen för oss lärare såsom One Note och uppgiftsfunktioner i Teams. Full aktivitet och kreativitet trots att det var sista dagen innan lovet!

Begrepps-Doobidoo

Kooperativa övningar

Plickers

Stolsyoga

Mitt bästa råd till er som arbetar med skolutveckling eller själva befinner er mitt i en utvecklingsprocess är därför - håll i och håll ut! Det finns inga snabba lösningar, det är metodiskt och strukturerat arbete som gäller och det handlar mycket om det som Timperley kallar för "Lärarens livslånga lärande." Tänk vilket fantastiskt utvecklande och kreativt yrke vi har, en av de stora fördelarna med jobbet! Försök att ha ett systematiskt förhållningssätt för att få syn på förändringar efter vägen. Ibland kan målet kännas långt borta och precis som för våra elever så måste man få syn på tecken på utveckling längs vägen för att hålla motivationen uppe.


Hur har vi då valt att arbeta vidare med SKUA i våra ämnesgrupper? Mer om det i nästa blogginlägg! Nu önskar jag alla ett härligt höstlov!!!